Lyhördhet!
Att tillmötesgå medborgarnas behov och önskemål i olika avseenden är en uppgift för de förtroendevalda politikerna. Lösningar för barnomsorg, skola, arbetsliv, äldrevård, boende, trafiklösningar och mycket annat som berör varje medborgares dagliga liv ingår i dessa uppgifter. Att lyckas med det på ett bra sätt kräver resurser. Dessa resurser skapas bland annat via medborgarnas skatter men också av på annat sätt, till exempel avgifter. Uppdraget att fördela dessa pengar inom kommunens olika förvaltningar är i grunden skapat av de politiska beslut som fattas inom de kommunala nämnderna men påverkas också av beslut från regering och riksdag. Genom politiska beslut påverkas alltså de satsningar som sker gentemot enskilda eller grupper av medborgare.
Det är inte alltid lätt att bestämma var och hur satsningarna skall göras då behoven ofta är större än tillgängliga medel. Kritik och missnöje framförs när enskilda eller grupper av medborgare känner att dom inte får det som är förväntat. Att avfärda missnöjet är helt fel, då den bygger på en verklig upplevelse och då bör betraktas som relevant.
Att däremot alltid kunna tillmötesgå det som önskas är något helt annat då detta kan kräva omprioriteringar, öka kostnaderna och påverka andra medborgare. Det är här som politikerna måste göra en total bedömning av vad som är möjligt att genomföra med de resurser och konsekvenser olika beslut innebär.
Under den gångna valperioden har ett antal beslut genomdrivits som inte överensstämt med alla Örebroares önskningar. Två exempel som kan nämnas är den planerade flytten av ”nattiset” Fridhemsberg och mässhallsbygget mitt inne i stan.
Båda dessa beslut, men även andra får mig att inse att de förtroendevalda allt för ofta, kanske medvetet, i ett tidigt skede låser sig för en enda lösning. Ohörsamheten för andra synpunkter och idéer utmynnar i att andra lösningar inte bedöms och värderas på ett bra sätt. Majoriteten står fast vid sin åsikt och oppositionen försöker samtidigt med alla medel påverka i en annan riktning.
Av den nya majoriteten i Örebro förväntar jag mig en större lyhördhet gentemot medborgarna, låt deras debatt och kreativitet, på ett tidigt stadium få vara med och påverka utformningen av vårt framtida Örebro och hur vi tillgodoser olika behov.
Johan Åqvist
Folkpartist
Det är inte alltid lätt att bestämma var och hur satsningarna skall göras då behoven ofta är större än tillgängliga medel. Kritik och missnöje framförs när enskilda eller grupper av medborgare känner att dom inte får det som är förväntat. Att avfärda missnöjet är helt fel, då den bygger på en verklig upplevelse och då bör betraktas som relevant.
Att däremot alltid kunna tillmötesgå det som önskas är något helt annat då detta kan kräva omprioriteringar, öka kostnaderna och påverka andra medborgare. Det är här som politikerna måste göra en total bedömning av vad som är möjligt att genomföra med de resurser och konsekvenser olika beslut innebär.
Under den gångna valperioden har ett antal beslut genomdrivits som inte överensstämt med alla Örebroares önskningar. Två exempel som kan nämnas är den planerade flytten av ”nattiset” Fridhemsberg och mässhallsbygget mitt inne i stan.
Båda dessa beslut, men även andra får mig att inse att de förtroendevalda allt för ofta, kanske medvetet, i ett tidigt skede låser sig för en enda lösning. Ohörsamheten för andra synpunkter och idéer utmynnar i att andra lösningar inte bedöms och värderas på ett bra sätt. Majoriteten står fast vid sin åsikt och oppositionen försöker samtidigt med alla medel påverka i en annan riktning.
Av den nya majoriteten i Örebro förväntar jag mig en större lyhördhet gentemot medborgarna, låt deras debatt och kreativitet, på ett tidigt stadium få vara med och påverka utformningen av vårt framtida Örebro och hur vi tillgodoser olika behov.
Johan Åqvist
Folkpartist

0 Comments:
Post a Comment
<< Home